Onsdag 13;e Juni

Är så tomt och tyst här hemma. Jag tittar ut mot balkongen ibland, glömmer lixom av mej att han inte finns där. Konstigt att inte höra hans tassande över golvet.
Känns oxå så konstigt att jag inte längre har en hund att gå promenader med och rasta, kommer nog ta ett tag innan man vant sej att man behöver inte stressa hem för att C är ensam och måste ut.
Men jag vet att där han är nu, där har han de toppen, han behöver inte lida eller ha ont mer. Man kan inte tro att ett djur kan få sjukdomar som drabbar oss människor, men dom kan tydligen de. Och visst de finns mediciner för dom oxå, men i längden kan de ju bara vara att bromsa problemet för en egen skull man kanske bara tänker på sej själv och inte till djurets bästa. Jag vet att jag gjorde rätt val för min Charlie.
Trackback